2005-01-24

Varför är vi svenskar så omotiverade att starta företag?

Nyligen släpptes GEM-rapporten - Global Entrepreneurship Monitor 2004 - som mäter entreprenörskap över hela världen. Det är den största årliga mätningen av entreprenöriell aktivitet i världen, över 34 länder ingår i undersökningen.

Jag har ännu inte läst rapporten i detalj, men har i alla fall snappat upp följande (Siffrorna är inte direkt lysande för Sverige!):
TEA (Total Entrepreneurial Index) har sjunkit ända sedan 2000 och 2004 är inget undantag. Siffran 3,71 är bland de lägsta i Europa och vi ligger även efter övriga nordiska länder (Norge 7,0, Finland 4,4, Danmark 5,3 och Island 13,6)

Svenskarna är positiva till entreprenörskap, de tycker att de har den kunskap och kompetens som krävs och de anser även att det finns möjligheter att starta företag. Men: ändå startas så få företag i Sverige.

"Despite the positive attitudes and existence om skills and competence Swedes seem to lack the motivation to pursue an enterpreneurial career."

(ur Global Entrepreneurship Monitor 2004. National & Regional Summaries)


Det här är väl en utmaning som heter duga för oss som jobbar med att skapa förutsättningar för entreprenörskap i Sverige?

Här kan du ladda ner hela rapporten och även annat intressant material i anslutning till rapporten.

Bakom rapporten står London Business School och Babson College. I Sverige är ESBRI (Institutet för entreprenörskap och småföretagsforskning) partner.

5 Gamla kommentarer (före Haloscan):

Anonymous Anonym skriver...

Svenskarna är säkert ganska inovativa, men det är inte kul att ha företag. Eller kanske snarare inte rätt. En som har företag skor sig och så vidare. En vänsterdebattör som här http://www.svd.se/dynamiskt/brannpunkt/did_8988069.asp talade för privat drift av vården blev misstänkliggjord för... jo, för att hon hade drivit ett företag och därför var en sån där mot anställda, typ, parasitisk jävel (uttrycktes inte alls så, men innebörden var ungeför den). Vidare är väl villkoren för företagare i Sverige tämligen usla. Ett enmans-företag kräver F-skattesedel (har andra länder liknande konstruktioner för godkännande av företagare?) och anställer man personal så är det väl otroligt "löntagarfascistiska" (fascistiskt mot arbetsgivare alltså) lagar och kostsamma plikter som kan fälla vilket litet företag som helst, eller har jag bara fått det hela om bak(eller bock-)foten? Vore intressant att höra nåt inte alltför idealistiskt om villkoren från nån som drivit eller driver företag. En som driver företag och klarar sig bra har kanske alltid en tendens att vara mera nöjd, medan de som misslyckats kanske är mera kritiska??? Men det är väl tämligen många små företag som kursar i i Sverige i jämförelse med vissa andra länder och för närvarande nästan rekordfå småföretag som startar upp, vad jag har förstått...(?)

//Magnus (magnusorerar.blogspot.com)

12:55 em  
Anonymous Anonym skriver...

Ska läsa de där rapporterna när jag får tid! //Magnus

3:31 em  
Blogger Åsa Hovrell skriver...

Jag vet inte om villkoren för företagare är så usla som man kanske tror ibland. Vi ligger nog bra till på en del områden och sämre på en del om man jämför med andra länder. På Euro Info Centres webbplats kan man hämta en etableringsguide där man kan läsa olika villkor för att starta företag i olika EU-länder. Någon form av momsregistrering har de flesta länder, även om man inte kallar det för f-skatt.

När det gäller konkurser så sjönk faktiskt antalet konkurser i Sverige förra året med sju procent jämfört med 2003 (enligt ITPS). Jag vet inte hur det ser ut jämförelsevis med andra länder (och om det finns siffror som är jämförbara!), men det kan ju vara intressant att veta så jag håller på med lite research om det ... Återkommer om jag får napp!

10:43 fm  
Anonymous Anonym skriver...

Personligen så tror jag att många företrädare för företagsorganisationerna biter sig i svansen i sin lobbyprocess. Det finns mycket som kan förbättras och en del regler är rent ut sagt skrämmande men att svartmåla företagsklimatet på det sätt som ofta sker skapar inga nya företagare. Sedan har det skett ett skifte från den strävsamme entreprenören som började med att skaffa förutsättningar för sin stora idé genom att gå vägen via ett par mindre. Nu sitter folk med sin stora idé och gnäller för att det är så svårt att få kapital och att staten inte ger dem förmånliga lån. Gnället om att det ska vara så svårt att starta företag är ju rent nonsens, är det någonstans myndigheterna förenklat så är det ju startprocessen. För mig personligen tog det 20 min från det jag loggade in på skatte- och bolagsverkets hemsida till det att jag hade lagt handlingarna på brevlådan. Klarar man inte av det så ska man nog inte driva ett företag överhuvudtaget då det är driften som är svår inte bagatellen att starta. Så fram för ett mer nyanserat arbete mot fler företagare det här ställningskriget gynnar inte någon minst av allt de som rapporten pekar på var sugna på att starta men inte kom igång. En del av dem kanske till och med har gått på myten att det är svårt att starta så det är ju lätt fixat.

3:32 em  
Blogger Åsa Hovrell skriver...

Att ändra attityder är inte lätt. Jag håller med dig om att det faktiskt inte är svårt att starta företag i Sverige idag. Men kanske har det också att göra med tryggheten - i en anställning har man (eller tror sig ha) en trygghet när det gäller pensioner, försäkringar och så vidare. När man driver företag får man ju se till att ha motsvarande skydd på annat sätt.

På bland annat ALMI och Nyföretagarcentrum kan man få råd och tips när det gäller att starta företag. Vilka tjänster som finns varierar lite över landet, men ofta kan du komma på ett personligt besök och diskutera din företagsidé. Jag vill också flagga lite för Nuteks Företagarguiden där det finns mycket bra information att hämta för den som går i starta eget-tankar!

4:28 em  

Skicka en kommentar

<< Tillbaka